Gud känner oss - Reflektioner från en stavskonferens

    VF
    Möteshuset i Västra Frölunda, Göteborg. (Foto: Lena Jarlhede Svensson)

    Någon kanske kan tycka att man efter en generalkonferens har fyllt på de andliga förråden till max och för en lång tid. Då är det en förmån att få närvara vid en stavskonferens och upptäcka att det alltid finns plats för mer.

    På vårens stavskonferens fick vi i Göteborgs stav möjlighet att delta i en konferens som hölls i möteshuset i Västra Frölunda, utsänd till oss övriga genom teknikens under och hårt arbete från några av våra medlemmar. Ett stort tack till dessa!

    Musiken på en konferens speglar ofta talen och är ett vittnesbörd i sig själv. Vi fick lyssna till kör, solosång, och inte minst fick vi sjunga själva. Vem berörs inte av att veta att ”Oändlig är kärleken”, ”Jag är Guds lilla barn”, ”Han lever min förlossare”. Jag gläds åt att ”Lova och prisa din Herre och Konung” och instämmer i att säga ”Min själ, dig gläd”.

    Vi fick lyssna till tal från vårt stavspresidentskap och andra medlemmar. Vad är då min upplevelse från dessa personliga, starka och samtidigt ödmjuka tal?

    Alla har vi utmaningar i livet. Vi behöver förstå att Gud känner oss! Han är mer intresserad av imorgon än igår och om vi gör vårt bästa för att omvända oss och ställa allt till rätta kan vi få förlåtelse och återställelse. Redan som barn får vi lära oss att be om förlåtelse när vi gjort fel. En dygd värd att förvalta och utveckla. Gud finns för oss i vardagen och han har humor.

    Vi kan se på våra önskningar, inte minst att komma till templet, som en liknelse. Ett tomatfrö som planteras blir så småningom, med rätt förutsättningar, en planta som ger frukt. Jag behöver inte bara längta, jag kan göra mitt bästa för ett gott resultat. Vad är att göra sitt bästa? Vad är att göra bättre? Jag kan i skrifterna läsa om att bara jag inte jämför mig med andra. Så gjorde även apostlarna, det kan vi läsa om i Lukasevangeliet.

    Jag bör fokusera på att vara ödmjuk och tjäna, aldrig glömma att det är ett lagarbete med mig, min himmelske Fader och Kristus (vilket fantastiskt lag när jag tänker efter). Att vara tacksam är faktiskt något jag kan lära mig och om jag bara kommer ihåg att återhämta mig (”på den sjunde dagen vilade han”) har jag alla förutsättningar att lyfta mig till en högre nivå. Detta kan motivera mig att bli bättre på att dela evangeliet i vardagen, att få människor i min närhet att se Guds hand i våra liv. Jag ska be om att han ger mig tillfällen till detta. Han känner mig och älskar mig.

    ”Tack för de goda människor” framfördes som postludium av stavskören och det är så jag känner.

    VF-inne
    Stavskonferens för Göteborgs stav. (Foto: Lena Jarlhede Svensson)