Familjekonferens i Genève

Internationella delegater diskuterar insatser i samhället och familjen för att skydda hemmet

De kom från Spanien. De kom från Qatar. De kom från Danmark och Storbritannien och Kanada. De kom från USA och andra länder. De förenade sig med sina kollegor i Schweiz med en gemensam förpliktelse: "omsorg om familjen", sade Bonnie D Parkin när hon hade återvänt från en regionkonferens om familjen som hölls i Genève den 23--25 augusti.

"Det jag såg var helt otroligt", sade syster Parkin, generalpresident för Hjälpföreningen. "Jag såg så många goda människor från olika länder med olika trosuppfattningar, och alla hävdade betydelsen av starka äktenskap och starka familjer. De ville göra något för att förbättra situationen."

Syster Parkin representerade kyrkan och talade till de församlade under den europeiska regionkonferensen, ett av flera regionala möten inför Doha internationella konferens som hålls den 29--30 november i Qatars huvudstad. Syster Parkin var också närvarande vid det regionala mötet i Mexico City tidigare i år. (Se Church News, 24 april 2004.) Årets möten och planerade konferens i Qatar hålls i samband med 10-årsfirandet av det internationella familjeåret 1994 som Förenta nationerna tillkännagav.

Den europeiska regionkonferensen sponsrades av Doha organisationskommitté som sände en inbjudan till kyrkan på grund av dess rykte om att stödja familjen. Närvarande var också Richard G Wilkins, verkställande chef för World Family Policy Center vid BYU och medlem av Doha organisationskommitté.

I en intervju med Church News betonade syster Parkin sista stycket i "Familjen: Ett tillkännagivande för världen":
"Vi uppmanar ansvariga samhällsmedborgare, regeringar och myndigheter överallt att verka aktivt för att bevara och stärka familjen som samhällets grundläggande enhet."

"Det var vad jag såg", sade syster Parkin. "De var samhällsmedborgare, de var regeringsämbetsmän som trodde på familjen och praktiserade det som vi tror så starkt på i tillkännagivandet om familjen. Det är viktigt för personer som har olika trosuppfattningar och som kommer från olika länder att närvara vid sådana konferenser där viktiga tankar och filosofier (som stödjer familjen) tas upp. Det finns stora möjligheter för trosbaserade organisationer att påverka regeringar till att stifta lagar och ta initiativ som stärker familjen."

I november förra året var hon till exempel i Europa på ett utbildningsuppdrag där hon träffade hjälpföreningssystrar i Sverige som berättade att vårt lands lagar och kultur främjar arbetande mammor. Under konferensen i Genève blev syster Parkin glad när hon lyssnade till en ledamot från Sveriges riksdag som försökte införa förändringar för att mer stöd ska ges åt hemmamammor.

Syster Parkin framhöll att det var stimulerande att höra sådana ord "från en man som inte är medlem i kyrkan men som tror på familjen och ser kvinnornas behov av att ha mer tid tillsammans med sin familj".

I sitt tal under konferensen sade syster Parkin: "Det är en svår och mödosam kamp att införa en aktiv familjecentrerad politik. Jag vill berömma er för den här konferensen och stödjer er i era ansträngningar att stärka och stödja kärnfamiljen.

Men vad gör vi som enskilda för att stärka vår egen familj?" frågade generalpresidenten för Hjälpföreningen. "Är vi så involverade i samhällspolitiken att vi inte har tagit oss tid att förbereda dem vi älskar för att möta utmaningarna i världen genom att tillbringa tid med dem och undervisa dem om varaktiga värderingar? Jag tror att en av våra främsta förebyggande åtgärder mot upplösningen av kärnfamiljen är att stärka vår egen familj. Och sedan kan vi från den fasta utgångspunkten sträcka oss ut och stärka våra medmänniskor. Det personliga exemplets makt är stor."

Syster Parkin sade att i den idealiska familjen finns det två föräldrar. "Men det är inte alltid möjligt. Jag har arbetat med kvinnor i svåra omständigheter som inte låter sig hindras från att ge av sig själva till förmån för familjen. Återigen tror jag att när föräldrar stärker infrastrukturen i sin egen familj, så stärker de sitt samhälle och slutligen landet de bor i."

I sin intervju med Church News uttryckte syster Parkin en önskan om att medlemmarna är välinformerade när det gäller familjefrågor och att de inte tvekar att uttrycka sig angående familjens betydelse.

Med känsloladdad röst betonade syster Parkin betydelsen av att aldrig ge upp, trots det växande motståndet mot familjen. "Det är bara att kämpa på med ett leende på läpparna."

Julie Dockstader Heaps,  Church News
4 september 2004