Hoppa över navigering

Kristlig kärlek känner inga gränser

påskkonferens ensamstående vuxna
”Åldern spelar ingen när vi träffas för att byggas upp som bröder och systrar” tycker Lilianne Shrope, Bonnie Jameson, Hadi Soroosh och Anna Engström. (Foto: Marie Jacobsson)

Under påskhelgen samlades cirka 95 ensamstående medlemmar och vänner i olika åldrar och från många länder för att umgås och fira påsken. Det var tolfte året i rad som detta arrangemang ordnades i Göteborgs stavs regi. För många har det blivit en kär tradition att fira påsken i Sjövik, med nya och gamla vänner. För några var det första gången och visst krävdes det då lite mod att komma. 

Bonnie Jameson, 69 år, var glad att hon spontant bestämde sig att följa med. Hon var på väg till templet tillsammans med vänner som sedan skulle resa vidare till påskkonferensen. Hon insåg att hon inte hade något som hindrade henne från att följa med och det blev en liten vända hem igen för att snabbt packa väskan med mera kläder. ”Det var första gången på 30 år som jag deltog i en sådan aktivitet. Först oroade jag mig lite för att jag inte skulle passa in, men jag gjorde valet att resa dit, för att ge och uppleva kärlek mellan bröder och systrar i tron. De unga omfamnade mig med Kristi rena kärlek och det var en underbar och ovärderlig upplevelse”.

Bonnie hoppas att fler som blivit lite äldre ska känna att de vill komma. Huvudsyftet är inte att hitta en äktenskapspartner, utan att känna glädje i evangeliet, att man kan ha roligt tillsammans och alla kan bidra på något sätt till att hjälpa varandra att uppleva Kristi rena kärlek.

Att delta i ett tjänandeprojekt var en höjdpunkt under aktiviteten, tycker Bonnie, ”Då fick vi tillfälle att nå ut med vår kärlek även utanför gruppen”. Det fanns tre olika projekt att delta i, att paketera och lämna ut hygienpaket åt hemlösa eller att som en kör ta sig till ett ålderdomshem och sjunga samt att sjunga allsång med dem och samtala med de gamla. Glada skratt hördes och alla lät sig väl smaka av de nybakade kakorna som tagits med.

Vädret var kyligt under hela helgen, men under fredagen var det ändå dags för en livlig femkamp utomhus. ”När alla bidrog, oavsett ålder och med ev. begränsningar var och en hade, skapades en fantastisk laganda”, berättar Bonnie ”Jag trodde först inte att jag skulle tycka det var så roligt, men lagandan inspirerade alla när vi märkte att vi tillsammans kan vara så mycket mer än summan av var och en för sig.”

Aferdita Grembi, 49, från Albanien, beskriver med varma ord sin upplevelse av påskhelgen.
”Livet har gett oss alla olika vägar att vandra, men genom evangeliet och denna konferens har vi förts samman, från många olika länder till en stark enhet. Vi håller alla fast i varandra som vänner gör, för att visa enighet. Våra skratt och leenden visar tydligt att vi har roligt tillsammans. Det passade bra att vi hade glada färger på våra jackor, eftersom det speglar den glädje vi kände.”

Vissa medlemmar har slutat komma på dessa aktiviteter, eller har aldrig provat. Hur kan dessa motiveras? Bonnie svarar med övertygelse att ”när vi kommer hit för att stötta varandra utvecklar vi gudalik kärlek, vilket är ett syfte vi alla kan motiveras av”. Hon inspirerades mycket av de lappar som varje dag lästes upp med uppskattande ord som någon anonym hade skrivit om en namngiven deltagare. Vissa hade humorns goda krydda, men framför allt lyftes egenskaper fram som växer i oss när vi lever efter evangeliet med fast tro på Kristus. Bonnie säger med eftertryck ”om vi kan förmå att älska livet som det är och att känna entusiasm genom evangeliet, med fokus på kärlek och tjänande, då lyser Anden igenom och gör oss alla vackra. Utvecklandet av detta kommer att förr eller senare generera en evig partner, men det kanske inte sker just under dessa aktiviteter, utan kanske någon helt annanstans”.

En annan kvinna som kom för första gången var Lillianne Shrope, 33, från Alingsås. Eftersom hon bodde nära kunde hon närvara bitvis av konferensen, tack vare släktingar som hjälpte till att ta hand om hennes fyra små barn. ”Jag ville inte komma alls först just därför att det var en konferens för ensamstående men jag bestämde mig för att inte tänka på det utan se det som en chans att lära känna fler vänner och det gjorde jag. Åldersspannet var en positiv sak. Bonnie och jag hade en härlig konversation och ålder spelar ingen roll.” 

Många inspirerande vittnesbörd och uppmuntrande ord gavs på det avslutande vittnesbördsmötet. Hadi Soroosh, 35 år, från Iran, som blev medlem i kyrkan för fyra år sedan upptäckte under konferensen att många kvinnor inte inser sitt gudomliga värde, att de verkar se ner på sig själva trots allt fantastiskt som de gör varje dag. De tycks sakna tro på att de duger som de är och är värdiga alla Guds rika välsignelser och glädje i livet. Han påpekade att ”Den bästa klädnad en kvinna kan bära är att hon älskar och respekterar sig själv som en Guds dotter. Var lycklig och förvänta att goda saker ska hända. Lyssna inte till den falska rösten som säger att du inte duger, gör bara ditt bästa och lämna resten i Herrens händer.” 

Temat för aktiviteten var från Filemon 4:13 i Nya testamentet ”Allt förmår jag i honom som ger mig kraft” och deltagarna fick tydligt uppleva hur denna kraft byggdes upp inom dem varje dag, så till den grad att det var svårt för många att åka hem.

Arrangörerna, med Anneli Hulldin i ledningen välkomnar fler svenska medlemmar att delta och ha roligt tillsammans. ”Vi kan alla bygga upp varandra och bidra med något till någon”.